can't go far, but you can always dream

efter ytterliggare 2 träningspass (självklart lång fart4 serie på em), plus landpass somvanligt (borde gymma med, men när ska jag hinna och orka med det liksom) är jag allmänt död i kroppen. varenda muskel värker seriöst. det är (o)skönt, man känner att man lever. godnatt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0